"Jag kom nyss in från en lång jävla promenad med hundarna, det brukar vara jätte skönt men idag var det ett helvete! Jag blev så jävla irreterad idag.. Det var hundar ute typ överallt så både X och XX var helt stirriga och skulle dra hit och dit. Och inte går dom andra hundägarna genvägar inte, nej jag måste dra med mig båda mina stora, starka hundar runt om medans dom står där med sina små skit hundar bara väntar på att man ska gå förbi.."

Ja, detta citat hittade jag på en blogg jag brukar läsa. Ingen nämnd ingen glömd.
Jag är inte den som brukar bry mig om vad andra skriver så värst mycket.
Framförallt när det gäller hundar som drar, skäller,  är strirriga eller har andra "problem" så brukar jag tänka att man vet aldrig hur ägaren och hundens situation ser ut, dom kanske tränar på att sluta skälla jättemycket, vad vet jag?!

Men när man skriver så där som ovan, ja då blir jag lite irriterad. Om jag möter någon på till exempel cykelvägen här hemma och mina hundar inte bryr sig och går på bra medan den andra ägaren, oavsett storlek på hund har en hund som härjar och drar varför ska då jag gå ut i diket då för att gå en omväg?
Ska jag då behöva välja att gå åt ett annat håll bara för att vederbörande inte orkar med sina hundar och tycker situationen blir jobbig?

Nej du, där går gränsen.