Som den infödda schäfermänniska jag från början är så var det här med mat och hundar helt solklart från början.
Hundar får sin mat och slänger i sig den så att det bara visslar. Har hunden inte ätit upp inom loppet av 3 min så är hunden sjuk.

Och alla som har problem med att få sina hundar att äta är antingen för mesiga med dom eller så motionerar dom hunden för lite.  Klart hunden inte är hungrig om den bara ligger och slöar hela dagarna!

Sen skaffade jag boston...

Ja vad ska man säga?! Mina vyer har vidgats och jag får erkänna mina fel haha ! ;)
Teo äter endast när det är nödvändigt, för att överleva. Typ.
Jag kan aktivera honom tills både han och jag kräks och han äter inte mer för det.
Matskålarna åker alltid upp efter 5 minuter. Bryr han sig om det? Nä skulle inte tro det.

På morgonen kan man inte äta hur som helst heller. Man måste vara vaken en stund, man får absolut (!) inte gå upp för tidigt och om det finns sol i lägenheten så måste man sola minst (!) en timma innan frukost.
Tur för honom att jag jobbar natt annars hade han glatt fått svälta hela dagarna.

Yra däremot käkar bra. Hon får ju färskfoder, herregud det är för bra för att sparas!
Däremot har hon tagit efter Teos dumma morgonrutin..suck

Numera så säger jag bara det, ni med matvägrande/ kräsna hundar, I hear you!
Däremot så är jag fortfarande lika hård med att inget annat pillas i matskålen och skålarna åker upp efter 5 min.
Har man inte käkat då så äter man bättre nästa gång när man är mer hungrig enligt mig!
Ingen hund är så dum att den svälter ihjäl frivilligt.


Liten bebis Teo med krullöron och en tallrik med foder som han faktiskt åt upp..